You might want to visit our North American website:

Hur undviks problem med lufthastighet?

Kallras

Höga lufthastigheter och drag kan t.ex. uppstå till följd kallras längs med fönster. För att motverka detta placeras ofta radiatorer under fönsterpartier. Nyare moderna fönster har dock så bra U-värden så att temperaturen på glasens insida inte leder till några nämnvärda kallras problem. Detta innebär då att behovet av att placera en radiator under fönstret faller bort och alternativa placeringar av värmekällor kan användas.

Utmaningarna ökar med kylbehovet

Utmaningarna med att skapa ett dragfritt klimat ökar i takt med att kyleffektsbehovet ökar. Kylan tillförs rummet via ventilationsluften, rumsluft som kyls i en kylbaffel eller fläktkonvektor eller via kalla ytor så som kalla fönster eller strålningspaneler. I samtliga fall kommer mer eller mindre nedkyld luft att sättas i rörelse, vilket ökar risken för att skapa drag. Genom att utnyttja den termiska trögheten i byggnaden och säkerställa att effektbehovet av kyla blir så lågt som möjligt skapas bästa möjliga förutsättningar för att skapa ett dragfritt inneklimat.

 

Det finns olika strategier för hur ventilationsluften tillförs rummet. Utmaningen ligger i att få till ett bra ventilationsutbyte samtidigt som man vill klara av att få in så mycket kyla som möjligt utan att att skapa höga lufthastigheter i vistelsezonen, d.v.s. där människor befinner sig.

Vid deplacerande ventilation tillförs luften utefter golvet med låga hastigheter. Den något kallare ventilationsluften flyter ut över golvet och stiger där det finns värmelaster. Tanken med detta är den friska ventilationsluften automatiskt hamnar där den gör störst nytta.  En utmaning med deplacerande ventilation är att stratifieringen i rummet blir relativt stor och att det är svårt att tillföra ventilationsluft med mer än några graders undertemperatur utan att drag problem längs golvet uppstår.

Coandaeffekten

Omblandande ventilation är vanligt förekommande i norden. Ventilationsluften tillförs då med relativt hög hastighet parallellt med taket med hjälp av don eller aktiva kylbafflar. Coanda effekten gör att luftstrålen suger fast mot taket utan att falla ner i rummet trots att den tillförda ventilationsluften är kallare och därmed tyngre än rumsluften. Detta gör att ventilationsluften blandas upp med rumsluften och tappar sin hastighet innan den når in i vistelsezonen. Om luftenshastighet och temperaturen är låg finns risk för att Coanda effekt inte kan upprätthållas och risken för drag ökar. Detta kan vara viktigt att tänka på vid VAV/DCV flöden där det gäller att välja don lösningar som klarar av att skapa ett dragfritt klimat över ett stort flödesomfång.

Placering är viktigt

Vid placering av luftdon är det viktigt att tänka på att luften som tillförs rummet inte krockar med lampor, pelare, luftstrålar från andra don och därmed trycks ned i vistelsezonen. Många don och bafflar erbjuder en möjlighet att justera spridningsbilden för att minska risken för att kollisioner ska skapa drag. Vid höga effektbehov kan det vara svårt att uppnå ett dragfritt klimat i hela vistelsezonen genom att justera spridningsbilden kan man då välja var i rummet högre hastigheter kommer uppstå. Genom att undvika höga hastigheter där människor har sina arbetsplatser utan istället flytta områden med högre hastigheter till gångstråk kan man ofta skapa ett klimat som upplevs som dragfritt. Problem med drag uppstår framför allt då man tvingas sitta i draget under en tid så att en lokal nedkylning kan uppstå. På fläktkonvektorer ser man ibland lösningar med motoriserade luftriktare som ger en spridningsbild som kontinuerligt flyttas runt i rummet.  

Luftens rörelser

Luftens rörelser i rummet kan vara ganska svår att förutspå. Värmelaster och ventilationsflöde kan samverka och förstärka luftrörelser eller motverka varandra reducera luftrörelser på ett sätt som inte alltid är enkelt att förutspå. Många gånger kan luftrörelserna i ett rum förändras genom att möblering och placering av värmelaster flyttas. I rum med mycket höga kyleffektsbehov bör man först och främst fundera på om och hur kyleffektsbehovet kan minskas.  Då kyleffektsbehovet inte kan minskas kan CFD analyser eller fullskaletester behövas för att utvärdera alternativa placeringar av ventilationsprodukter, spridningsbilder samt placering av värmelaster för att säkerställa en lösning med så bra termisk komfort som möjligt.