Kyla ett rum
Luftburen kyla
För att kyla rummet behöver värme transporteras bort. Luftburen kyla är väldigt vanligt i Norden och bygger på att ventilationsluften som tillförs rummet är kallare än rumsluften. I de fall det är kallare utomhus än inomhus så kommer kylan åtminstone delvis vara gratis, vilket är energi effektivt. De utmaningar som finns med luftburen kyla är att luften är en relativt dålig energibärare och därför behöver luftflödena vara höga för att klara transportera bort tillräcklig mycket värme. Ytterligare en utmaning är att luftkvalité och temperatur reglering är samman kopplade. Detta kan leda till att rum blir utkylda om luftflödena för att klara luftkvalité är höga och lufttemperaturen är låg. Höjer man då lufttemperaturen riskerar andra rum att inte få tillräckligt med kyla. En slutsats är att det är svårare att leverera ett individuellt klimat om inte luftkvalité och temperatur kan regleras separat. Ett sätt att lösa detta är att installera kanalvärmare/kanalkylare i systemet.
Vattenburen kyla
Vattenburen kyla är också vanligt. När det gäller vattenburen kyla brukar man dela upp den i våt och torr kyla. Vid våt kyla är temperaturen på vattnet som distribueras ut i byggnaden under daggpunkten vilket leder till att kondens bildas och måste tas om hand. Vid torrkyla reglerar man framledningstemperaturen så att vattnets temperatur håller sig över daggpunkten och därmed undviker man kondensutfällning. Våt kyla ger en större temperatur differens mellan vattnet och luften och därmed kan mer kyleffekt levereras från en mer kompakt enhet. En relativt stor del av den värme som transporteras bort från rummet kommer från att luften torkas och påverkar därmed inte luftens temperatur. Man brukar ibland prata om latent kyla som är relaterad till energin som plockats ur rummet via torkning av luften och sensibel kyla som kommer från att rumsluftens temperatur har sänkts.
När det gäller vattenburen kyla så kan kylan distribueras på i stort sett samma sätt som värme.
- Radiatorer – är inte så vanligt. Kräver torr kyla för att inte få problem med kondens och den relativt låga temperatur differensen som erhålls ger en relativt låg kyleffekt.
- Golvvärme slinga – kan ge upphov till kalla golv som inte alltid upplevs som behagliga att gå på. Är effektiva på att fånga solvärme som lyser in och värmer golvet.
- Aktiva kylbafflar – kombinerar kyla och ventilation, ger både luftkyla och vattenburen kyla. Arbetar nästan uteslutande med torr kyla.
- Passiva kylbafflar – enbart vattenburen kyla som ger upphov till ett konvektivt luftflöde genom en värmeväxlare. Absolut vanligast som en torr kyllösnign.
- Fläkt konvektor – vanligt lösning i central europa. Kan användas både med torr och våt kyla.
- Kyltak – torr kyla som ger bra komfort. Nackdelen är att stora ytor behöver täckas och att investeringskostnaden blir relativet stor.
- Stomvärme – vattenslingor gjuts in i byggnadens betong stomme
Vid vattenburen kyla så går det att reglera luftkvalité och termisk komfort oberoende av varandra. Detta innebär att det är större möjligheter att skapa ett individanpassat klimat.
Köldmedel och el lösningar
Lösningar med köldmedel som energibärare är också relativt vanliga för att distribuera kyla i en byggnad. En fördel med de luft-luft värmepumpar som installeras är att de kan köras reversibelt och tillverka kyla när det är varmt och värme när det är kallt. VRF system blev på kort tid väldigt populära i Nordamerika på grund av enkelheten i design och systemlösningar där värme kan flyttas från rum med kylbehov till rum med värmebehov.
Rena el lösningar för kyla är inte vanliga annat än i kylboxar och för kylning av elektronikkomponenter, utmaningen ligger i att energin måste transporteras bort för att någon effekt på temperaturen ska uppnås. Vid värmeböljor och problem med höga temperaturer inomhus är det populärt att använda fläktar för att få en kylande effekt. Dessa sänker dock inte luftens temperatur, snarare höjer den, men lufthastigheten ger en avkylande effekt.