Projektering av ytterväggsgaller
Rätt projektering är grunden för att ytterväggsgaller ska fungera optimalt och uppfylla både tekniska krav och praktiska behov. I den här guiden går vi igenom vad man behöver tänka på
- från utförande och materialval till placering och dimensionering
Ytterväggsgaller är en byggnadskomponent som monteras på en fasad för att på ett kontrollerat sätt släppa ut eller ta in luft. Det fungerar som avslutning på ventilationskanaler och skyddar samtidigt mot nederbörd, smuts, smådjur och andra yttre påfrestningar. Ytterväggsgaller används i bostäder, industribyggnader och kommersiella fastigheter för att säkerställa ett effektivt luftflöde och bidra till ett hälsosamt inomhusklimat. Genom sin utformning ser de till att ventilationen fungerar optimalt, samtidigt som de förlänger livslängden på ventilationssystemet och minskar risken för fukt- och driftproblem.
Projektering
I ett ventilationssystem används flera olika luftflöden:
Avluft – Använd inomhusluft som släpps ut i det fria (som före luftbehandlingsaggregat kallas frånluft).
Uteluft – Tillförd luft utifrån (som efter luftbehandlingsaggregat kallas tilluft).
Val av ytterväggsgaller
Vid val av ytterväggsgaller finns flera viktiga aspekter att ta hänsyn till. Utformningen kan ske med av-/uteluftsgaller eller kombinerat med takhuv, beroende på byggnadens utformning eller ventilationssystemets krav som t.ex. att minimera risk för luftöverföring.Materialval och korrosivitetsklass bör säkerställas för lång livslängd i den specifika miljön, och även gallrets design och färg bör anpassas till fasadens arkitektur.
Dimensionering
Dimensioneringen måste säkerställa rätt luftflöden och samtidigt hålla tryckfall och ljudnivåer på acceptabla nivåer. För uteluft är det särskilt viktigt att beakta behovet av vattenavskiljning, särskilt vid väderutsatta lägen. Låga lufthastigheter och galler med god utformning för att hantera regn och snö minskar risken för inträngning av nederbörd.
Placering och kastlängd
Vid avluft bör man beakta luftriktning och placering för att minimera risken för oavsiktlig luftöverföring (kortslutning) mellan avluft och uteluftsintag. Kastlängden från ett ytterväggsgaller är vanligtvis mer begränsad än från takhuvar, och ökad kastlängd leder ofta till ett högre tryckfall, vilket påverkar systemets totaltryckfall negativt.
Inbrottsskydd
När det gäller säkerhet kan inbrottsskydd enligt SSF 012 vara aktuellt om fastighetens skalskydd är klassat enligt SSF 200, vilket även kan omfatta ventilationsöppningar i fasad. Ytterväggsgallret kan då behövas kompletteras med ett bakomliggande certifierat inbrottsgaller (ABC-IBZ).
Avfrostning
Om det finns risk för påfrysning kan elektrisk avfrostning bli nödvändig, genom montering av värmekabel för att säkerställa effektiv isborttagning.
Gallertyper för olika behov
Ett ytterväggsgaller består av en infästningsram och en insats med lameller som skyddar mot nederbörd vid in och uttag av luft, ofta i kombination med ett smådjurssäkert skydd.
Vertikala lameller
Används för väderutsatta lägen och har mycket bra vattenavskiljningsförmåga.
Vatten fångas upp av lamellprofilen och dräneras ut i nederkant. Materialet är ofta av extruderad aluminium.
Horisontella lameller
Är ett vanligt förekommande utförande för både avluft och uteluft, som används vid normalt utsatta lägen. Lamellens profil och avstånd skapar förutsättningar för grader av vattenavskiljning och tryckfall.
Dimensionering
Ett vanligt missförstånd avseende lufthastigheten (m/s) är om passagen sker genom ytterväggsgallrets nettoarea, fri area eller bruttoarea. Detta kan få stora konsekvenser vid jämförelse av prestanda mellan olika tillverkare beroende hur data redovisas i exempelvis produktblad.
Bruttoarea: Den totala fysiska öppningen utan några hinder.
Nettoarea (fri area): Den fria arean genom gallret där luft kan passera med hänsyn till hinder som t.ex. lameller, stolpar och nät.
Enligt VVS AMA (QMB.1) skall lufthastigheten över (genom) ytterväggsgallrets nettoarea anges vid projektering. Vi har därför valt att redovisa hastighet genom gallrets fria area/nettoarea för att följa VVS-AMA men också då hastigheten genom just gallret är dimensionerande och högst relevant för att minimera risken för eventuell vattenmedryckning.
Korrekt jämförelse av gallerprestanda kräver rätt areaangivelse
Det är viktigt att vara medveten om att lufthastigheten genom gallrets fria area (nettoarea) kan skilja sig avsevärt från lufthastigheten genom bruttoarean. Eftersom den fria arean bara utgör en del av den totala arean, kommer luften att tvingas passera genom ett mindre område, vilket ökar lufthastigheten mellan lamellerna och medför risken att regndroppar rycks med luftströmmen. Vi rekommenderar en maxhastighet genom ett standard intagsgaller på 2-2,5 m/s beroende på modell. På galler med högsta vattenavskiljningsgrad kan högre hastighet redovisas.
Gällande avluft är vår rekommendation för ett energieffektivt val ett så lågt tryckfall som möjligt för att klara systemets SFP tal samt hålla nere ljudnivåer.
Vi har även utförande med ljuddämpande lameller.
För att kunna jämföra prestanda mellan olika tillverkare måste därför lufthastighet alltid redovisas på ett jämförbart sätt - baserat på samma typ av areaangivelse och enligt VVS AMA - den fria arean.
ABC-ELECTIO
I våra produktblad finns underlag för dimensionering men man kan även dimensionera via vårt produktvalsprogram Electio.
För uteluft är vårt arbetsområde genom ett standard intagsgaller upp till 2-2,5 m/s beroende på modell. På galler med högsta vattenavskiljningsgrad kan högre hastighet redovisas. Gällande avluft har vi en generell rekommendation upp till 50 Pa för ett energieffektivt val (för att inte addera höga tryckfall till systemet).
I Electio kan du få en snabb överblick över alla storlekar och dess data (m/s genom fri area samt tryckfall) på ditt angivna flöde.
Gå till Electio
Vattenavskiljning
Enligt VVS-AMA QMB ska luftintag vara testade enligt SS-EN 130 30 som är en standard för mätning av vattenavskiljning och prestanda för galler med hjälp av simulerade regn och 13 m/s i vindstyrka. Testresultatet delas upp i A, B, C, D klass där A-klass står för högsta klass. De flesta av våra ytterväggsgaller är testade av tredje part enligt denna standard.
Vattenavskiljningseffektivitet
A-Klass = 99 - 100 %
B-Klass = 95 - 99 %
C-Klass = 80 - 95 %
D-Klass = Under 80%
A-klass rekommenderas för luftintag i utsatta lägen och för ventilationssystem med höga krav på driftsäkerhet. Beakta att medryckning av aerosoler, pudersnö eller isbildning inte kan uteslutas vid ogynnsamma förhållanden.
Liggande lamell i A-klassat utförande
Notera att det finns intagsgaller med en synlig horisontell lamell och högsta vattenavskiljningsförmåga enligt EN 13030. Avskiljningen sker då i flera steg med fördelen att produkten kan tillverkas i olika material och har en design likt ett standardgaller (ABC-YGWPA).
Material och färgval
Ytterväggsgaller är i många fall den enda utvändigt synliga delen av ett ventilationssystem och ofta den mest utsatta. Därför är ett noggrant material- och färgval viktigt, särskilt eftersom väder och vind påverkar både funktion och hållbarhet över tid. De flesta av våra ytterväggsgaller kan tillverkas i flera olika material t.ex. Färgbelagd plåt och Zinkmagnesium 310.
Färgbelagd plåt i standardkulörer
Många av våra ytterväggsgaller tillverkas i en patenterad färgbelagd plåt med rapsoljebaserad färg där sprutlackering undviks. Den färgbelagda plåten är testad enligt de nya skyddsklasserna för UV-strålning och korrosion i standarden EN 10169:2022, samt testad enligt Reaction to fire, EN 13501-1
Läs mer om vår färgbelagda plåt
Översikt galler