You might want to visit our global site:

Hur påverkar ljuset oss?

Ljuset har en stor påverkan på vårt psykiska och fysiska välmående. Behov av belysning ökar och förändras dessutom med åldern.

Ljus och biologi

Det är vedertaget att dagsljuset påverkar människokroppen biologiskt på ett positivt sätt. Naturligt dagsljus hjälper till att hålla balansen i våra nervsystem och produktionen av hormoner i kroppen igång. Dagtid, när ljuset träffar näthinnan, faÌŠr hjärnan signaler om att minska produktionen av sömnhormonet melatonin, det gör att människan är pigg och alert under dagen. Nattetid kommer inget ljus in i ögat och sömnhormonet börjar produceras, vilket innebär att vi förhoppningsvis sover gott.

Forskning har konstaterat att dagsljuset hjälper människan att synkronisera med den naturliga livsrytmen. För lite dagsljus kan påverka förmågan att sova, öka stressnivåer samt ge humörsvängningar. Gemensamt för allt dagsljus är att det är motsatsen till traditionellt elektrisk ljus och sällan upplevs som statiskt eller platt. Färgtemperatur, intensitet och ljusstyrka skiftar och håller människan alert. Det blir som levande signaler från omvärlden som människans kropp tolkar och bearbetar.

Ljus och psykologi

Sedan människans begynnelse har vi levt utomhus med himlen som tak, och utsatts för det naturliga dagsljuset. Vi är tätt sammanlänkade med dagsljuset och dess skiftningar, och förändringar i det naturliga ljuset påverkar än idag vårt humör och våra känslor. Även om människan i mångt och mycket fortfarande främst är en biologisk varelse, så måste vi också beakta den psykologiska inverkan ljuset har på vårt välbefinnande. Hur upplevs de olika ljusen? Vilka känslor finns förknippade med en molnig eftermiddag i november jämfört med en solig morgon i april? Dessa djupt rotade känslor och inställningar för vissa ljusinställningar är nära kopplade till dynamiken i dagsljus.

Idag kan den elektriska belysningen anpassas i realtid så att den kompletterar dagsljuset. Detta görs för att kunna skapa mer kreativa, stimulerande och aktiva miljöer. Funktionen går under namnet Double Dynamic Lighting (DDL) och är ett nytt ljusdesignkoncept för dynamisk inomhusbelysning. Det används i inomhusmiljöer såsom kontor, skolor och sjukhus.

I en studie vid Aalborg University gjordes experiment där deltagarna fick uppleva dynamisk belysning under en längre period. Syftet var att undersöka hur en kombination av dagsljus och smart dynamisk belysning kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Deltagarna i studien uppgav att den dynamiska belysningen får atmosfären att uppfattas som mer behaglig. De upplevde också positiva effekter i sin motivation, koncentration och i sitt arbetsflöde.

Se hur vår koncernkollega Fagerhult jobbar med relationen mellan naturligt ljus och inomhusmiljöer

Ljus och ålder

I takt med att vi ökar i ålder ökar även vårt behov av belysning. T.ex. så behöver en 40 åring dubbelt så mycket ljus som en 20-åring. En 60-åring behöver 4 gånger så mycket ljus. Forskning visar även att en 80-åring kan behöva upp till 30 gånger mer ljus

Bländning är det obehag som uppstår när vi utsätts för en högre ljusnivå än vad ögat har anpassat sig till och är upplevs olika beroende av ålder. Äldre människor är mer känsliga för bländning än vad yngre människor är.

Vi människor har dessutom olika preferensramar när det kommer till färg på ljus. Detta är också  lite beroende på ålder. Äldre föredrar oftast varmare ljus, yngre kallare.

Vi har vant oss vid att kunna justera, ställa in och välja lägen på det mesta vi har kring oss. Inställningen av stolen, höjden på bordet och storleken på skärmtexten.

Egentligen är det väl bara ljuset vi inte kunnat anpassa efter vad vi gör.  Intensiteten kan vi ofta reglera, men färgtemperaturen på ljuset är bestämd av någon annan.

Idag finns tekniken för att kunna anpassa ljuset efter vad vi faktiskt föredrar  även när det kommer till färgtemperatur- det kallas Tunable White. Ibland behövs ett kallt, uppiggande ljus, ibland ett varmt lugnande ljus.

 

Se vår koncernkollega Fagerhults lösning