Swegon Vattenburna klimatsystem 2007
www.swegon.seKLIMATBEGREPP
KLIMATBEGREPP
KLIMATBEGREPP
TemperaturLufttemperaturen är den parameter som är lättast att förstå och där de flesta har egna erfarenheter av människors olikheter.
Operativ temperatur
Den operativa temperaturen är ett ungefärligt medelvärde av omgivande rumsytors temperatur och rumslufttemperatur. Temperaturupplevelsen påverkas således i lika hög grad av omgivande ytors temperatur som av rumsluften. Eftersom olika rumsytor såsom fönster, ytterväggar, innerväggar, golv och tak etc. har varierande temperatur och orientering inom rummet, kan den operativa temperaturen också variera för olika riktningar.
Riktad operativ temperatur
Man kan förnimma strålningen som uppkommer vid ett kallt fönster samtidigt som man upplever en något högre temperatur mot rummets innerytor. Orsaken till detta fenomen är att strålningsvärmeutbytet till det kalla fönstret är väsentligt större än in mot rummet. Om skillnaden i riktad operativ temperatur på detta sätt blir stor, kommer vi att få en nedkylning lokalt av de kroppsytor som vetter mot fönstret. Denna lokala värmebrist upplevs som drag. Orsaken till dragförnimmelser behöver således inte bero på för stora luftrörelser, utan kan även orsakas av att lokala delar av vår kropp utsätts för ett stort strålningsvärmeutbyte till en kall rumsyta.
Temperaturstrålningsasymmetri
Det är välkänt att det kan vara obehagligt att under längre tid uppehålla sig nära en kall yta, t ex ett stort fönster av sämre kvalitet, eller en varm yta som t ex en varm radiator. Detta förhållande har närmare undersökts vid Laboratoriet för Värme- og Klimateknik vid Danmarks tekniske Højskole. Där har man i klimatkammare utsatt försökspersoner för olika ojämnheter i det termiska strålningsfältet. Man har kommit fram till de gränser där 5% av försökspersonerna upplever termisk diskomfort; detta dock när de är i värmebalans med omgivningen, dvs. då komfortekvationen är uppfylld. Dessa gränser framgår av Figur 7-10. Strålningsasymmetri definieras som skillnaden mellan den plana strålningstemperaturen tpd på de båda motsatta sidorna av ett tvärsnitt av personens fysiska centrum. Figuren visar de värden av Dtpr som i typiska situationer kommer att medföra att 5% kommer att uppleva termisk diskomfort på grund av det sneda strålningsfältet. Lufttemperaturen beräknas vara lika med yttemperaturen i rummets övriga ytor. Det framgår att människor kan acceptera stora ojämnheter i form av kall strålning ovanifrån och varm strålning från sidan. Man är mindre tolerant gentemot kall strålning från sidan och ytterst litet tolerant då det gäller varm strålning från taket.
Figur 7.Kall yta på sidan.
Dtpr < 10K
Figur 8.Varm yta på sidan.
Dtpr < 23K
Figur 9.Kall yta över huvud.
Dtpr < 14K
Figur 10.Varm yta över huvud.
Dtpr < 5K
Luftfuktighet
Luftens fuktighet är den parameter som normalt inverkar på komfortupplevelsen minst. Det kan ibland till och med vara så att andra parametrar som luftföroreningar förknippas med luftfuktigheten. Om kylanläggningens kapacitet att avfukta tilluften är otillräcklig kan luftens fuktighet bli en besvärande faktor sommartid.
Klädsel
Klädseln är enkel att förstå men inte desto mindre komplex att hantera. En normalsituation en sommardag är att kvinnor är lättare klädda än män, t.ex. kjol och tunn blus i jämförelse med männens byxor och skjorta och att det är en tillräckligt stark parameter i sig att motivera olika temperaturnivå i lokalen. Sommarsituationen kan alltså direkt bli konfliktfylld i ett kontorslandskap där många arbetar tillsammans.
Aktivitetsnivå
Aktivitetsnivå, eller förenklat, vilka arbetsuppgifter man har är också en i högsta grad betydande parameter. Ett mer rörligt arbete kräver lägre temperatur än ett stillasittande och att kombinera flera aktivitetsnivåer i en och samma lokal kan därför vara direkt olämpligt.
Lufthastighet
Att lufthastigheten har en inverkan på upplevelsen av inneklimatet är känt, men kanske inte hur det förhåller sig med samspelet mellan lufttemperatur och lufthastighet. En enkel liknelse kan göras med att en varm sommardag sträcka ut armen genom sidorutan och låta sig svalkas av fartvinden. Upplevelsen blir inte lika trevlig om man gör om samma experiment på vintern när det är -10°C i luften. Man kan därmed förstå att det inte är enbart hastigheten på luften som är intressant utan även temperaturen. ISO 7730 påvisar detta genom något som kallas dragindex (Dr-index), ett relationstal som är sammansatt av:- Lufthastighet
- Turbulensintensitet
- Lufttemperatur
Genom att mäta lufttemperatur och lufthastighet över en tidsperiod (och beräkna turbulensintensiteten, som är ett mått på hur mycket lufthastigheten varierar under mätsekvensen, hur ”orolig” luften är) kan Dr-index beräknas för t.ex. en given position i ett rum. Resultatet blir att ju kallare det är i ett rum desto lägre lufthastighet kan tolereras och vice versa kan en högre lufthastighet accepteras om temperaturen är högre. Ovanstående är anledningen till att man ofta har olika krav på maximalhastigheter sommar och vinter. Vintertid vill man inte gärna att lufthastigheten där personer vistas skall överstiga 0,15 m/s. Motsvarande hastighet på sommaren bör inte överstiga 0,25 m/s.
Figur 11.Klädseln har stor betydelse för hur man upplever klimatet.
Figur 12.Människans upplevelse av inomhusklimat påverkas i allra högsta grad av vilken aktivitet som bedrivs. Ju högre aktivitet desto lägre temperatur önskas.
Figur 13.Lufthastigheten har inverkan på upplevelsen av inomhusklimatet.
Luftkvalitet
Osäkerheten är större när det gäller människors upplevelser av luftkvalitet än för termiskt klimat. Danska studier visar att antalet otillfredsställda brukare är ca 14% om alla utsätts för en koldioxidhalt på 800 ppm. En koldioxidhalt på 1000 ppm har också blivit en allmänt använd kravnivå för luftföroreningar, men det är viktigt att veta att detta endast gäller människogenererade luftföroreningar. Koldioxidhalten är därför inte lämplig som spårparameter för andra typer av föroreningar som t.ex. avges från byggmaterial. Det förekommer ibland att man får en känsla av dålig luftkvalitet när problemet i själva verket är för hög temperatur.
Belysning
Med stigande ålder ökar människans behov av ljus. Vid sextio års ålder behöver t.ex. en människa dubbla belysningsstyrkan jämfört med en tjugoåring. Kravnivåer för bakgrundsbelysning från t.ex. takarmaturer sätts därför vanligen till 500 lux inom läsfältet samtidigt som platsbelysningen anpassas till brukarens individuella krav.
Figur 14.Luftkvaliteten påverkas av många faktorer, såsom emmisioner från byggmaterial, avsöndring från människor, etc. Rökning är ett exempel på förorening som påverkar luftkvaliteten negativt.