Swegon Vattenburna klimatsystem 2007
www.swegon.seINOMHUSKLIMAT
INOMHUSKLIMAT
VARFÖR SKAPA ETT BRA INOMHUSKLIMAT?
Upplevelse av inomhusklimatMänniskans klimatupplevelse är en samverkan av flera faktorer som påverkar vår termiska komfort:- Aktivitetsnivån, kroppens värmeproduktion
- Klädedräktens värmemotstånd
- Omgivande lufttemperatur
- Omgivande ytors temperatur
- Luftens relativa hastighet
- Luftens relativa fuktighet
Enligt professor P O Fanger har man det ideala inomhusklimatet då människan upplever termisk komfort, d.v.s. när en person är termiskt neutral. Ett av de problem man emellertid alltid ställs inför då man med hjälp av en klimatanläggning ska skapa ett bra klimat är att människor upplever klimatet olika. Hur bra man än lyckas kommer ändå ca 5% att vara missnöjda. Andelen missnöjda ökar sedan för varje grads avvikelse från den för genomsnittsmänniskan mest ideala temperaturen. Figur 1 visar andelen missnöjda när temperaturen avviker från den genomsnittligt ideala temperaturen.
Prestationsförmåga
Det vi uppfattar som idealiskt inneklimat är alltså individuellt från person till person och studier visar att prestationsförmågan följer människans uppfattning. David Wyon gjorde vid sin tid på Statens Institut för Byggforskning ett antal studier på människor i olika arbetssituationer. Figur 2 visar att avvikelsen från idealtemperaturen är betydelsefull. Redan vid ett par graders avvikelse från det ideala, kan man mäta en nedgång i effektivitet. Det betyder att det går att göra en kalkyl för vad en investering i inneklimat kan betyda och på så sätt motivera att inte bara upplevelsen är positiv utan även effektiviteten.
Figur 1.Förväntad andel missnöjda (PPD = Predicted Percentage Dissaticfied) som funktion av den termiska komfortupplevelsen (PMV = Predicted Mean Vote).
-2 = svalt
-1 = något svalt
±0 = neutralt
+1 = något varmt
+2 = varmt
Figur 2. Effektivitet som funktion av avvikelse från idealtemperatur.
Värme- och kylbehov i ett normalt kontorsrum
Här följer ett exempel som illustrerar värmebalansen i ett kontorsrum. Rummet har fönster med s.k. energiglas U-värde ca 1,3 W/m2, K. Figur 3 visar hur förhållandet mellan värme och kylbehov förändras i rummet av de skilda värmekällorna man normalt har i ett kontorsrum idag. Personen avger ca 100 W. När belysningen tänds tillkommer ytterligare 120 W. Då både person, belysning, terminal och sol tas med uppgår belastningen till ca 650 W i rummet. Vid en utetemperatur av –18°C är värmeförlusterna genom yttervägg, fönster etc. för rummet ca. 180 resp. 300 W beroende på hur rummet är placerat i byggnaden. Det högre värdet avser ett hörnrum. Rummets kylbehov är alltså i nästan samtliga fall större än rummets värmebehov även när det är –18°C kallt.
Är komfortkyla motiverat för att skapa en bra arbetsmiljö?
Ja, det hävdar vi på Swegon med följande exempel.
Förutsättningar: | |
Arbetsmiljö: | Kontor |
Prestationsförmåga: | 100% upp till 25ºC, däröver reduktion med 10% per ºC |
Byggnad: | Tung konstruktion med betongbjälklag och tegelfasad |
Ventilation med luftburen kyla : | 4 l/s m2 med nattdrift under sommaren |
Ventilation med vattenburen kyla : | 1,5 l/s m2 med nattdrift under sommaren |
Fläktverkningsgrad: | 50% |
Kylbehov: | 35 W/m2 |
Lönekostnad: | 350 SEK per timme och anställd inkl. förlorat täckningsbidrag |
Ekvivalent drifttid: | 700 h/år |
Elpris: | 0,8 SEK/kWh |
Kostnad till följd av produktionsbortfalletKostnad till följd av produktionsbortfallet blir 6160 SEK per år och anställd. Om varje anställd antas uppta 20 m2 inkl. sekundära ytor, ger det en kostnad på ca 310 SEK per m2 och år. Detta skall ställas mot investeringen och den årliga driftkostnaden. Investeringskostnad för komfortkylanläggningDen normala marginalkostnaden för investering i en komfortkylanläggning uppgår till 700-800 SEK / m2 kontorsyta. Utan alltför avancerade återbetalningskalkyler blir alltså återbetalningstiden ca 3 år för investeringen i ett för de anställda bra rumsklimat. DriftkostnadMerdriftkostnaden med komfortkyla blir ca 9 SEK/m2 år. Besparing för lägre luftflöde med komfortkyla blir ca 31 SEK/m2 år. Flödesreduceringen med 2,5 l/s m² minskar alltså driftkostnaden för fläktar så att den med god marginal täcker kylanläggningens driftkostnad.
Figur 3.Värmebalans i ett normalt kontorsrum.
A = Sol
B = PC
C = Belysning 120 W
D = Person 100 W
E = Transmission